Skellefteå

Den 1 september åkte jag upp till Skellefteå för att hälsa på min mycket sjuka mormor som låg på sjukhus. Under de få dagar jag var där hann jag fota en hel del med min älskade mobil men av förklarliga skäl kan inte alla läggas upp här. Här kommer med andra ord ett urval, de viktigaste! Alla bilder kan förstoras genom att klickas på.

Trots att jag inte hade något incheckat bagage var jag livrädd för att missa flygbussen. Det hände nämligen när jag och systrarna skulle till morbror L:s begravning för ganska exakt ett år sedan och resulterade i en väntan på 2-3 timmar. Fotot fick med andra ord tas inifrån bussen!

Skulle varit en fin bild inifrån flygbussen på väg till Skellefteå centrum om det inte hade varit för att den förbaskade 50-skylten dök upp!

Efter att ha fotat VARENDA Skelleftehamnsskylt, och det finns många sådana skyltar, på den 30 minuter långa resan med den vanliga bussen jag bytte till inne i Skellefteå centrum lyckades jag äntligen fånga en på bild! Dvs hela skylten, utan något eller någon för och i osuddigt format!! En extremt viktig bild efter min hårda ansträngning! De stackars norrlänningarna måste trott att de hade att göra med en riktigt tokig Stockholmare, inte kunde de veta att jag skulle ha till bloggen!

Hörnan. Bästa sättet att veta att man är framme! Tack gode gud att jag lyckades kliva på just den rutten som åkte upp dit annars vet man inte var jag skulle slutat upp! Busschaffören hade förvisso lovat att han skulle säga till om han kom ihåg, men just det där sista lät inte så förtroendeingivande i mina öron något han nog märkte för när jag väl var framme så sa han skrattandes: -Du var lite orolig för att du inte skulle komma fram va?

Hade det varit i Stockholm så hade han fått blicken men nu var det ju en söt norrlänning som faktiskt hade varit väldigt snäll och med största sannolikhet menade väl så han fick ett leende. Det snälla bestod i att han lät mig åka gratis när han förstod att jag precis kommit med flygbussen och inte var därifrån, sedan så var han väldigt trevlig och hjälpsam.

Jag. Precis när jag stigit av och precis innan min retsticka till morbror bestämde sig för att i skämt köra upp på trottoaren och tvärbromsa PRECIS bakom mig. Jag höll på att dö. Sedan höll jag på att skälla ut personen ifråga men så såg jag ju vem det var och då gjorde det ju inget. Morbror R kan få göra nästan vad som helst. Nästan.

Sötaste hunden i Norrland. Helt klart! Mormors hund Jessica, av mig kallad yrvädret, som morbror R hade hand om medan hon låg på sjukhus.

Min mor. Med tanke på att hon ler på denna bild så lär hon vara missnöjd med den men jag tycker hon är så söt så!!

Sjukhuset. Vi besökte mormor varje dag såklart. Hon var lika söt hela tiden.

Mormor! Man får passa på när hon ler! Här hade jag och mamma hjälpt henne att duscha och locka hennes hår.

Passande nog så befann jag mig uppe i Skellefteå på årsdagen av morbror L:s bortgång, den 2 sep 2007. Vi fick i uppdrag av mormor att sätta den stora grå lyktan på graven och tända den. Den fanns en knapp. Efter ett antal tryck så var det omöjligt att veta om den var på eller av..

Alltså tvingade vi morbror R att åka förbi på kvällen. Jag gissade såklart fel och blev 20 kr fattigare.

Till slut var det dags för mig att åka hem. Men några dagar fick jag ju med både mormor och mamma. Mamma träffar jag ju inte heller så ofta numera. Kiruna ligger ju inte direkt nära Stockholm. En bild på mitt plan.